Aktiviteter under 2019

Länkar till rapport från aktiviteterna

> 15 mars fredagslunch och årsmöte

> 17 maj fredagslunch

> 11 oktober fredagslunch

> 15 november fredagslunch

15 mars 2019 - fredagslunch och årsmöte

Inte mindre än 41 medlemmar slöt upp till föreningens årsmöte den 15 mars på Flottiljen däribland generalen tillika hedersmedlemmen Sven-Olof Olson. Till årsmötet hade även några blivande medlemmar anmält sitt deltagande.

Förhandlingarna kunde genomföras säkert och snabbt tack vare mötesordförande Klas Gröndahl och sekreteraren Christer Lokind. En numera väl övad duo. Efter att verksamhetsberättelsen och kassörens muntliga kommentarer godkänts och lagts till handlingarna beviljades styrelsen ansvarsfrihet allt enligt revisorernas förslag. Valberedningens förslag till funktionärer, i princip omval över hela linjen, klubbades snabbt igenom.

När det väl blev dags för frågor som väcks under mötet erinrade Bertil Skoog om ett tidigare taget beslut att kamratföreningens möten skall inledas med F 8 marsch ”Den åttonde flygflottiljen”. Det får bli den nya styrelsens uppgift att klarlägga beslutsläget och marschens status. Vet du något mer om marschen hör av dig till någon i styrelsen.

Därmed avslutades årsmötet och för detta spaningsflygaren Lars-Olov Johansson, Ludde kallad, intog podiet. Med stor entusiasm tog han med oss på en intressant resa av svenska spaningsflygets historia allt från ballonger till Gripen. Det blev en resa, som belyste såväl flygplanens, flygkamerans som datorernas utveckling. I ett särskilt intressant avsnitt kom Ludde in på erfarenheterna från Libyenkrisen 2011, där det svenska spaningsflyget gjorde en mycket uppskattad insats.

Ludde som avslutade sin karriär med att bygga upp den svenska delen av ”Open Skies” berörde kortfattat utrustningen i Tp 100A. Det kan betraktas som en introduktion till ett kommande föredrag. Ludde lovade nämligen att komma tillbaka vid en senare fredagslunch och berätta mer om operationerna inom ramen för ”Open Skies”.

17 maj 2019 - fredagslunch

Vi var nästan 40 medlemmar som kom till fredagslunchen den 17 maj för att lyssna på överingenjör Bo Lithner från Försvarets Radioanstalt (FRA). Han hade valt rubriken ”FRA idag och lite flygspaningshistorik” för sitt föredrag.

Det man i första hand tänker på när det gäller signalspaning är nog den insamlande verksamheten av radiotrafik på marken, till sjöss och i luften. FRA driver idag flera fasta stationer, ett signalspaningsfartyg, HMS Orion, och två signalspaningsflygplan S102B, typ Gulfstream G-IV. Det huvudsakliga operationsområdet är Östersjön. Orion skall för övrigt ersättas med ett nytt fartyg, HMS Artemis, som nyligen sjösattes.  Insamling är idag också inriktad mot utländska intressen i gränsöverskridande datatrafik i kabel som hanterar stora datamängder.

Signalspaning eller signalunderrättelsetjänst, enligt många en bättre benämning, syftar på hela kedjan från inhämtning, bearbetning, analys och rapportering. Verksamheten indelas i kommunikationsspaning och teknisk signalspaning. Resultaten efterfrågas på såväl regeringsnivå som på försvarets operativa och taktiska nivå. Underrättelser från signalspaning kan alltså vara en väckarklocka för statsmakterna men också ett underlag för teknisk utformning av flyg-och vapensystem och taktiskt uppträdande. Förutom signalunderrättelsetjänst sysslar FRA idag även med Cyber som syftar till att skydda myndigheter och statligt ägda bolag mot kvalificerade IT-hot.

Bearbetning och analys torde vara den funktion som sysselsätter flest FRA-medarbetare. Bland dessa återfinns inte bara tekniker och matematiker utan även samhälls- och beteendevetare med flera.

Försvarets inriktning på internationella operationer under de senaste 20 åren medförde efterfrågan av information om den signalmiljö som den svenska utlandsstyrkan förväntades möta i sitt operationsområde. För FRA innebar detta utstationering av i första hand Gulfstream G-IV, en ny dimension i inhämtningsverksamheten.

Under tiden för minskad militära och civila försvarsförmågan ökades FRA resurser. Idag omsätter myndigheten 1,2 miljarder kronor och har cirka 800 anställda. FRA, som är en så kallad enrådsmyndighet, leds av generaldirektören och har sitt huvudkontor på Lovö.

Efter frågestunden avtackades Bo på sedvanligt sätt för ett mycket intressant föredrag inom ett område som alltid väcker uppmärksamhet inte minst bland de F 8-veteraner som var med på den tiden då FRA flygande aktiviteter utgick från Barkarby, fram till 1974 då verksamheten flyttades till Malmen. Man kan konstatera att flygburen signalspaning var lika viktig 1946, som idag och i morgon. Därmed kunde vi, väl uppdaterade om FRA roll i den svenska säkerhetspolitiken, gå till bords för att inta en välsmakande vårlunch. Därmed önskar styrelsen en trevlig sommar och väl mött till höstens föreningsaktiviteter.

11 oktober 2019 - fredagslunch

För oss som gillar flygplan blev Ulf Nylöfs föredrag vid senaste fredagslunchen något av en högtidsstund då han bjöd på ett rikligt urval av fantastiskt vackra flygplanbilder ur sitt privata fotoalbum. Det kändes nästan som att sitta på första parkett på en flygdag med en initierad speaker begåvad med en stor portion humor.

Ulf är flygläkaren som skulle till F 12 i Kalmar på 70- talet, men som i stället hamnade på Marinens helikopterbas på Berga. Genomgick flygutbildning och flög bland annat helikopter 4. Kom så småningom till E 1 stab. Ulf, som var med och grundade den ideella föreningen Swedish Air Force Historic Flight (SwAFHF) för 20 år sedan, är numera dess inofficielle fotograf som gärna hänger med i luften. Resultatet har hittills blivit otroligt sköna flygbilder ur alla tänkbara fotovinklar och då inte bara från SwAFHF uppvisningar utan även från andra nationella och internationella flygdagar. Gärna med inslag av kvinnlig fägring!

Ulf bjöd vidare på några råd: Man tar de bästa bilderna på marken när flygplan startar. Flygplanet skall ha stället halvvägs inne och helst skall luften bakom flygplanet vibrera av värmen. Vi tackar för lektionen i fotokonst!

Under föredragets gång fick vi bekanta oss med alla de kvinnor och män som ideellt håller igång divisionens 16 veteranflygplan vilka möjliggör uppvisningar vid flygdagar såväl på hemmaplan som utomlands. Flygplanen är civilt registrerade. Såväl Försvarsmakten som Saab stödjer verksamheten. Som kuriosum kan nämnas att föreningen kan utföra radiakflygningar på svenska statens uppdrag, eftersom J 32 fortfarande har utrustningen kvar.

Några glimtar ur Ulfs flygarliv kan bara på sin plats: Flugit över Kilimanjaro och flugit Mustang i Texas.

SwAFHF ambition är att hålla veteranflygplanen i flygbart skick till år 2026 då flygvapnet fyller 100 år. En inte helt lätt uppgift. Vi önskar föreningen lycka till i sin strävan mot 2026, samtidigt som vi tackar för en kulturhistorisk gärning som i mångt speglar Sveriges förmåga.

15 november 2019 - fredagslunch

Vid fredagslunchen den 15 november hade vi som gäst Göran Hedqvist, som berättade om sina intryck och erfarenheter som flygtekniker i Etiopien under åren 1954 till 1962. Han ingick i den grupp av ett 40-tal svenska tekniker, som verkade som lärare och instruktörer för de unga etiopier som tagit anställning i det etiopiska flygvapnet. I gruppen ingick också Rune Ryberg och Tore Meijer, båda från F 8.

Flygvapnet var organiserat i en flygskola, två flygdivisioner, en översyns-verkstad och en yrkesskola, vid Bishoftu cirka 50 km söder om Addis Abeba. Allt organiserat efter svenska modell. Som bekant spelade den svenske greven Carl Gustaf von Rosen en avgörande roll, med stöd av svenska myndigheter, i uppbyggnaden av Etiopiens flygvapen med början strax efter andra världskriget.

Under Görans tid omfattade flygvapnet cirka 80 flygplan, SAAB B17 och SAAB Safir samt Farey Firefly. Därutöver fanns enstaka flygplan bland annat av typ de Havilland Dove och DC-3. Senare förnyades flygflottan med amerikanska Shooting Star och F 86 Sabre.

Uppdraget för de svenska teknikerna var att med enkla medel hålla flygplanen i flygdugligt skick samtidigt som fast anställda unga etiopier skulle undervisas i flygplanservice och flygsäkerhet.

Har man bott och verkat i Etiopien så länge som Göran får man en ingående kännedom om geografi, historia, människor, kultur och givetvis om landets flygvapen.

Några nedslag kan vara på sin plats: Det som i dag är Etiopien erövrades 600 år före Kristus av riket Saba i sydvästra Arabien. De kallade området för landet med många olika folkslag. På arabiska Abessinien. På 40-talet återtog man namnet Etiopien som betyder de solbrända människorna. Landets härskare ansåg sig vara ättling i rakt nedstigande led till drottning Saba och kung Salomo av Judéen. En berättelse vi känner från Bibeln. I Sverige är vi främst bekant med Haili Selassie, lejonet av Juda, som utropade sig själv till kejsare 1930.

Den tekniska tjänsten skilde sig egentligen inte ifrån den i Sverige, dock med två undantag. Det ena var den konstanta bristen på reservdelar, vilket innebar att man många fall tvingades tillverka nya. Det andra var svårigheten att utbilda unga etiopier, som aldrig hade hanterat hammare och skiftnyckel, i grundläggande mekanikertjänst.

Vardagslivet i övrigt för kretsade kring svenskbyn intill Bishoftu. Där fanns personalbostäder för barnfamiljer och enskilda. Där fanns också skola med svenska lärare och svensk läroplan. Naturligtvis utvecklades här ett rikt socialt liv. Fritiden medgav också resor för att lära känna landet.

Även händelser med stor dramatik inträffade under Görans tid. Strax för jul 1960 revolterade delar av livgardet mot kejsaren, som befann sig på statsbesök i Brasilien. Armén och flygvapnet förklarade sig lojala med kejsaren. Efter några dagar med stridshandlingar slogs revolten ner. Kejsaren återvände och gjorde processen kort med upprorsmakarna. Men de dramatiska händelserna fick naturligtvis svenskarna att närmare fundera på sin situation.

Göran lämnade Etiopien 1962 och under de kommande åren slutade allt fler svenskar. Den siste flygteknikern var kvar till 1968. Därmed var en drygt 20-årig epok över. Svenskarna lämnade efter sig en stor yrkeskunnig kår av flygtekniker och flygförare. Många av dem gick till Ethiopiens Airlines.

Men den relativt gynnsamma utvecklingen av landet fick ett abrupt slut i början på 70-talet. En kommunistisk revolution, iscensatt av bland andra DDR och Kuba, tvingade kejsardömet på fall. En socialistisk enpartistat inrättades. Under senare år tycks dock Etiopien utvecklas i demokratisk riktning. Konflikten med Eritrea verkar ha avvecklats och landets nytillträdde premiärminister tilldelades i år Nobel fredspris.

Görans föredrag formade sig också som en hyllning till Carl Gustaf von Rosen och hans insatser i Afrikas. Avslutningsvis fick vi se ett avsnitt ur Spökflygaren, Sveriges Televisions film om honom från 2017.

Lästips:

Heli von Rosen. 2013. ”Dödsorsak Ogaden. Om flyg och politik med Carl Gustaf von Rosen”.

Ralph Hermann. 2018. “Carl Gustaf von Rosen”.

Göran Hedqvist. 2013. “En greve, en kejsare och Etiopiska flygvapnet IEAF”.

Göran Hedqvist, 2013. ”Svenska flygtekniker i Etiopiska flygvapnet 1946-1966”.